Rumble of the kings på Hovet i Stockholm 2007-05-19

"Raketer, rockband och thai-ritualer - sammansatt till en bra fightkväll på Hovet i Sthlm"

K-1 galan, Rumble Of The Kings som gick av stapeln på Hovet i Stockholm lördagen den 19 maj hade vi tillfälle att se. Vi var på plats på Hovet och detta var en intressant upplevelse.

För mig, som nyligen börjat förstå proffsboxningen lite mer var detta helt annorlunda. Jag, Teddy och, en gissning på, 4000 åskådare såg en spektakulär turnering i K-1 framföras av riktigt tuffa fighters!



Det var en elimineringsturnering där vinnaren går vidare till nästa stadie i K-1 turneringen som avslutas i Tokyo!

Paolo Roberto och Adam Baptiste (mer känd som rapparen ADL) skötte jobbet som ringannouncers. De körde mellan varannan match. Paolo på svenska och Adam på engelska.

Första matchen var en s.k. reservmatch där vinnaren skulle komma in i turneringen om någon av de andra blev skadade.
Matchen gick mellan Abbe Joof från Sverige och Mickael Mariette från Frankrike.

Reglerna i K-1 är ju annorlunda än de i proffsboxning eftersom man får knäa och

sparka i K-1. Det som ger mest poäng i K-1 är knän och sparkar, slag kommer därefter. Den person som för matchen får också "credit" för detta.

Abbe Joof var en tuff krigare som gick på hårt men möttes även av bra försvar från Mickael Mariette som stod på sig matchen ut. Abbe vann på poäng efter 3 ronden.

Nu släcks det ner inne i arenan och en orkester börjar tuta i trumpet och slå lätt på trummor. Kändes fel i sammanhanget men efter en liten stunds spelande så slutade de bara och så sköts det eldraketer uppe i taket. Det small och lyste upp taket. Detta var den s.k. Öppningscermonin.

Upp i ringen kom Paolo Roberto och kallade in nästa kämparpar till ringen och det är Nathan Corbett från Australien och Azem Maksutaj från Schweiz. Mycket bra match och vi får upp ögonen för Corbett som vi tycker förde matchen till sin fördel.
Han vann matchen och gick vidare i turneringen med 3 poäng.

Kvartsfinal nummer två gick mellan Teodor Sariyev från Kazakhstan och Ramazan Ramazanov från Ryssland. Denna fight innehöll en nedslagning där ryssen Ramazanov lade sig raklång och var groggy men fort uppe igen. Matchen var tuff men Teodor Sariyev tog hem segern och gick vidare i turneringen.

Kvartsfinal nummer tre gick mellan Damian Garcia från Spanien och Aschwin Balrak från Nederländerna. Spanjoren hade på sig rosa byxor vilket var lite mesigt tyckte jag och han var också snäppet sämre än Holländaren som slog ner honom i andra ronden så det blev TKO2.
Kvartsfinal fyra kom och kämpe nummer ett entrade ringen, Goran Vidakovic och när hans motståndare Rickard Nordstrand ropades upp så blev det stort jubel i arenan. Rickard var världsmästare i Thai-boxning på amatörnivå och flerfaldig svensk mästare så han var något att hålla ögonen på tänkte vi när matchen började. Rickard vann matchen på KO i andra ronden och gick vidare som siste man till turneringens semifinal.

Nu väntade lite Superfights, första var en match om en EM plats och gick mellan två tjejer, Magdalena Kowalczyk från Sverige och Carly Jiumelli från Australien. Det var en snabb och kontrollerad match. Tjejerna kändes lika bra så domslutet var inte givet, bägge tjejerna fick ner varandra i mattan med fina kicksparkar men domslutet gick till Sverige och Magdalena som fick sin plats.

Galan innehöll även ett svensk-möte mellan Mattias Karlsson (Borås) och Joakim Karlsson (Stockholm) och detta var galans överlägset bästa match. Den var intensiv och bägge grabbarna tog för sig i matchen. Många sparkar och slag gav domarna ett tufft beslut, men vinnaren blev Joakim Karlsson. 

En annan Superfight var mellan Artem Levin från Ryssland och en kille från sportens ursprungsland, Thailand, Nonthanun Por Pramuk. Publiken tycktes gilla att det kom Thailändare och många i publiken trodde nog att Nonthanun skulle ta hem segern men tyvärr var Artem Levin både för lång och för bra för Nonthanun Por Pramuk. Artem tog hem segern som var helt rättvis.

Nu var det dags för K-1 galans turnering igen och semifinalerna. Första matchen gick mellan Nathan Corbett och Teodor Sariyev. Matchen skulle ha styrts av Teodor men han blev mesig och gjorde inte mycket. Nathan tog övertaget nästan med en gång och det skapades någon form av respekt mellan honom och Teodor som knappt visade sig villig att vinna mer än en minut in i första ronden. Corbett gick alltså ut som vinnare i denna semifinal och jag och Teddy sa att han vinner nog hela turneringen.

Andra semifinalen gick mellan Aschwin ”The Bad Boy” Balrak och Rickard Nordstrand. Balrak var mer övertygande och vann tillslut på poäng och gick vidare till finalen och matchen mot Nathan Corbett. Detta blir en bra match tänkte jag.

Ytterligare en Superfight och den gick mellan Gevorg Petrosyan och The Legendary Baukaw Por Pramuk som höll titelbältet i sitt försvar. Detta var alltså en titelmatch!
Publiken tände till när hans namn ropades upp och alla stod upp inne i Hovet för att välkomna denne Baukaw. Vi förstod inte varför förrän efteråt då vi fått berättat för oss att han är en av de största inom sporten.



Innan matchen började skulle Baukaw göra sin ritualdans till Thailändsk musik. Jag förstår att detta är historia och att det är fint och så men han höll på i minst 10 minuter och till råga på allt när matchen väl började så skulle den Thailändska musiken vara på i bakgrunden. Matchen blev till en dans lite grann!
Baukaw fick tufft motstånd då Petrosyan väldigt gärna ville överta bältet. Det var dock en tråkig match och det blev oavgjort i slutändan och Baukaw behöll titeln som världsmästare.

Sedan var det dags för vad jag tror många kom hit för att se, matchen mellan Jörgen Kruth och Freddy Kemayo. ”The entrance” för Kruth var häftig, Hovet stod upp och välkomnade honom till ringen och stort jubel gick genom arenan.
Matchen var igång och Kruth såg seg och långsam ut, det hände inte mycket i de två första ronderna (vad jag kunde se) men i rond tre tog Kruth över med en nedslagning och han vann matchen på poäng. 

Nu började arenan tömmas men hälften av alla stannade kvar för att se finalmatchen i turneringen. Nathan Corbett mot Aschwin Balrak.

Matchen var tuff, hård och  intensiv och Balrak gjorde två rullsparkar (kallar jag det) som vi trodde skulle fälla Corbett. Men Nathan var smartare än så, gav Balrak en rejäl match och tog hem segern i turneringen.

Australiensaren var väl värd att vinna denna turnering och får nu gå vidare till nästa steg! 

I den berömda pausen spelade rockbandet Mustasch för oss. De var bra, helt ok rockmusik. Sångaren var en ”James Hetfield wannabe” , sjöng inte fullt så bra som James men det fungerade för deras typ av rockmusik. 

Om vi lär oss lite mer om K-1 så kan det nog bli en gala till framöver om det dyker upp någon som arrangerar.

Pamilla Trogen (pat_milla@hotmail.com) 2007-05-21